Ibland kan man liksom längta, prata om och drömma om att vara på ett visst ställe i livet och man har vägen dit utstakad i tanken. Man vet vart man vill vara och planerar för det. Sen visar det sig att vägen dit visst inte är så spikrak som man hoppats på utan tar sig några omvägar. DÄR är jag nu!
Har gått på mina törnar trots att intentionen varit god. Jag har gjort mina misstag och både sårat mig själv och andra och jag har litat blint på människor som visat sig enbart ha utnyttjat, skadat och manipulerat mig. Tron på människans goda och tilliten på människor som sagt sig älska mig/bry sig om mig/respektera mig har fått sig sina törnar big time. Vissa stunder har jag känt att jag inte kommer att släppa in någon nära inpå livet igen eftersom jag blivit så illa behandlad av s.k "vänner". När det stormade som värst och jag mådde som sämst så utnyttjades det till 100%. Baktaleriet blev en livsstil och gränserna för vad som är sunt och normalt blev totalt utsuddat. Mitt i allt detta tappade jag fullständigt fokus för mig själv och mitt eget liv. Och jag har gjort och sagt saker som jag är väldigt ledsen över och ångrar djupt. Jag har betett mig på ett sätt som är både kränkande och ovärdigt.
Detta har jag fått (och får) jobba med dagligen. Genom psykologsamtal, genom att säga upp kontakten med de människor som enbart utnyttjat och som enbart varit min "vän" för egen vinning skull och genom att, i varje beslut jag tar, tänka igenom om detta verkligen är det JAG vill och behöver för att må bra.
Så det sista året har varit turbulent. Minst sagt. Men jag tror att allt som händer kan föra med sig något gott. Jag och min första och största kärlek -Linn- har hittat tillbaka till varandra. Även om det finns människor som gjort allt som stått i deras makt för att skilja oss åt så kan man inte hindra den sortens kärlek som pulserar mellan oss. Den jobbiga tiden har också resulterat i att jag idag är nykterist. Jag behöver inte alkohol för att döva känslor längre. Inte heller behöver jag den för att ha roligt. Det har även resulterat i att jag vågar vara här och nu - även de dagar som jag mår dåligt, känner ångesten krypa, känner mig misslyckad eller blir besviken.
LYCKAN håller på att flytta in!
En annan stor sak som hänt är att jag har fått nya vänner. (Det finns några få kvar från förr och ni vet vilka ni är. NI är fantastiska och jag älskar er!) Så Elona och Heliodora - tack för att ni finns! Jag är så glad över att få ha lärt känna er. Ser med glädje fram emot framtiden och vet att vi kommer att ha många stunder tillsammans där respekt, vänskap och en massa roligheter kommer finnas! (och självklart en massa Hollywood *s*)
Igår hade vi några andra vänner, som jag känner att jag trivs väldigt bra tillsammans med, här hemma på middag. Johanna och Emil - vi har mycket gemensamt och ni är så sköna att umgås med. Ni är avslappnade och har härligt starka personligheter! Och så självklart Melinda. Du vet väl vad du betyder för mig!?! Vår vänskap håller på att växa sig stark och det sättet du bemötte mig på vid första samtalet vi hade i början på sommaren kommer jag aldrig någonsin att glömma. Du är en stark kvinna och jag är glad att du finns i mitt liv. MIN ANDRA FRU helt enkelt! ;)
Har gått på mina törnar trots att intentionen varit god. Jag har gjort mina misstag och både sårat mig själv och andra och jag har litat blint på människor som visat sig enbart ha utnyttjat, skadat och manipulerat mig. Tron på människans goda och tilliten på människor som sagt sig älska mig/bry sig om mig/respektera mig har fått sig sina törnar big time. Vissa stunder har jag känt att jag inte kommer att släppa in någon nära inpå livet igen eftersom jag blivit så illa behandlad av s.k "vänner". När det stormade som värst och jag mådde som sämst så utnyttjades det till 100%. Baktaleriet blev en livsstil och gränserna för vad som är sunt och normalt blev totalt utsuddat. Mitt i allt detta tappade jag fullständigt fokus för mig själv och mitt eget liv. Och jag har gjort och sagt saker som jag är väldigt ledsen över och ångrar djupt. Jag har betett mig på ett sätt som är både kränkande och ovärdigt.
Detta har jag fått (och får) jobba med dagligen. Genom psykologsamtal, genom att säga upp kontakten med de människor som enbart utnyttjat och som enbart varit min "vän" för egen vinning skull och genom att, i varje beslut jag tar, tänka igenom om detta verkligen är det JAG vill och behöver för att må bra.
Så det sista året har varit turbulent. Minst sagt. Men jag tror att allt som händer kan föra med sig något gott. Jag och min första och största kärlek -Linn- har hittat tillbaka till varandra. Även om det finns människor som gjort allt som stått i deras makt för att skilja oss åt så kan man inte hindra den sortens kärlek som pulserar mellan oss. Den jobbiga tiden har också resulterat i att jag idag är nykterist. Jag behöver inte alkohol för att döva känslor längre. Inte heller behöver jag den för att ha roligt. Det har även resulterat i att jag vågar vara här och nu - även de dagar som jag mår dåligt, känner ångesten krypa, känner mig misslyckad eller blir besviken.
LYCKAN håller på att flytta in!
En annan stor sak som hänt är att jag har fått nya vänner. (Det finns några få kvar från förr och ni vet vilka ni är. NI är fantastiska och jag älskar er!) Så Elona och Heliodora - tack för att ni finns! Jag är så glad över att få ha lärt känna er. Ser med glädje fram emot framtiden och vet att vi kommer att ha många stunder tillsammans där respekt, vänskap och en massa roligheter kommer finnas! (och självklart en massa Hollywood *s*)
Igår hade vi några andra vänner, som jag känner att jag trivs väldigt bra tillsammans med, här hemma på middag. Johanna och Emil - vi har mycket gemensamt och ni är så sköna att umgås med. Ni är avslappnade och har härligt starka personligheter! Och så självklart Melinda. Du vet väl vad du betyder för mig!?! Vår vänskap håller på att växa sig stark och det sättet du bemötte mig på vid första samtalet vi hade i början på sommaren kommer jag aldrig någonsin att glömma. Du är en stark kvinna och jag är glad att du finns i mitt liv. MIN ANDRA FRU helt enkelt! ;)
Johanna, Linn, jag och Melinda. 
Johanna och Emil precis innan vi hugger in på middagen som var fisk-& skaldjurssoppa med foccacia och saffrans aioli.
Vår egen fotomodell ;) Vi har sett sidor av Melinda som ingen annan sett. Bildbevis finns och det blev så otroligt sesuellt och vackert!
Johanna och Linn posar i köket =)
Såååå... kontentan. LYCKA kan aldrig någonsin fås av yttre ting. Den måste flytta in djupt in i själen. Där omständigheter, oro, besvikelser och livets törnar inte kan påverka. Jag är lycklig för att jag är jag. Att jag har förutsättningarna att förändra det jag kan och att jag kan acceptera det jag inte kan förändra. Men mina vänner betyder mycket och tillför en stor lycka i mitt liv! Utan er hade mitt liv inte varit så bra som det är idag. Älskar er alla på mitt eget lilla vis!
4 kommentarer:
Veran, du är en stark vacker och begåvad kvinna som jag ser mycket upp till. Tack själv att vi får vara din och Linns vänner. :) Man kan bara vara, slappna av och komma till ro i eran närvaro. :) Kärlek och lycka!!
Sitter här med tårar i ögonen när jag uppdaterat mig här på din blogg. Jag är SÅÅ glad att du börjar komma upp på benen igen =)
Att se Linn lycklig är en av de viktigaste sakerna i mitt liv, och de är hon verkligen nu!! O de är på grund av dig =)
*KRAAM*
Johanna - Gulle dig! Tycker verkligen om dig också. och håller med dig i att det är gott att vara i vänners närhet där man kan slappna av, vara sig själv och inte behöva hålla upp någon falsk fasad. *kram*
Anni - Ja att jag och Linn fått en andra chans (oavsett vad andra människor kan tycka och tänka om det) är verkligen LYCKA! Ibland måste jag nästan nypa mig själv i armen för att förstå att jag inte drömmer *s*
Allt har sin tid och jag är liksom drottning av Omvägar eller nåt =) Vilken tur att man faktiskt FÅR göra misstag och sen be om förlåtelse och försöka göra bättre? Vilken tur att NÅD finns... eller hur?
Glad för att du bemött mig så fint som du gjort efter att vi tagit upp kontakten med varandra igen. Betyder mycket för mig. Och din stora syster betyder hela världen för mig! ;)
Kramar till dig!!
Blir så glad när jag får läsa dina ord.
Du är en så jäkla stark kvinna Veronica. Allt du har gått igenom gör dig bara starkare.
Att ha kvar vänner som utnyttjar och suger energi är det värsta man kan ha. Man måste inse det själv och kapa av dem från sitt eget liv för att må bra och orka gå vidare. När jag mådde som sämst och behövda värme och kärlek från vänner, när jag knappt orkade möta morgondagen - då visade vännerna sig från sin ljusaste och mörkaste sida.
Idag är jag glad vöer att jag fick gå igenom det, för det visade sig att de "vänner" jag haft i flera år, inte brydde sig ett skit om mig. Baktaleri,utnyttjande och sårande var det jag mötte. Idag har jag få men nära vänner kvar, de som verkligen betyder mycket. Även vänner jag inte träffat IRL eller bara någån gång, finns mer närmre än många andra.
Styrka finner man inte hos andra utan i sig själv, men med starka vänner vid sin sida kan man gå igenom eld.
Många kramar till dig.
/ Angelina - Black Roses
Skicka en kommentar