Linn och jag lyssnar på vår låt av Ainbusk "Förevigt nu" och vi båda får ett fånigt leende på läpparna. Den 18 november 2006 blev vi tillsammans. Några veckor innan hade vi träffats för första gången på en obligatorisk brandövning genom jobbet. Hon var det snyggaste jag någonsin sett och hon höll på att missa soffan hon skulle sätta sig i när hon såg mig. Det var verkligen kärlek vid allra första ögonkastet! Vi släckte bränder, satt på föreläsning, drack kaffe och sprang runt i skyddskläder och hjälm en hel eftermiddag tillsammans. Flörtade och hade ögonkontakt med varandra hela tiden. Sen sågs vi inte mer.
Några veckor senare firar Linn sin 22:a födelsedag på en krog som heter Uppenbar, tillsammans med sina vänner. Hon nämner till krogägaren (en vän till henne) att hon önskade sig bara en enda sak i födelsedagspresent och det är att den där mörkhåriga tjejen hon träffat på brandövningen hoppade upp ur en tårta. Det hon inte visste var att krogägaren även kände mig varpå han ringer mig och frågar om jag inte kan komma ner till krogen och överraska henne =)) Jag tvekade först några minuter men sen bestämde jag mig för att jag ville träffa henne en gång till - livet är för kort för att fega ur. Gissa om Linnsan blev förvånad, glad, pirrig och lycklig när jag knackade henne på axeln och sa "Grattis på födelsedagen!" *s*
Dagen efter bestämde vi oss för att träffas igen och hon kom hem till mig på kvällen. Vi åt kladdkaka och drack kaffe och pratade hela natten! Vi hittade varandra direkt och det fanns inte en enda stund som vi inte vidrörde varandra - både fysiskt och själsligt. Efter den dagen åkte hon aldrig hem. Det var den 18 november 2006 =) Dygnet runt höll vi ihop. Lyssnade på musik, pratade, lärde känna varandra, älskade och bara njöt av det fullkomligt fantastiska att ha hittat en människa som man känner så starkt för och trivs så bra tillsammans med.
En vecka senare skulle jag genomgå min plastikoperation på magen och Linn satt vid min sida på sjukhuset i stort sett dygnet runt. När jag kom hem igen tog hon hand om mig och det kändes inte konstigt eller obekvämt fastän vi inte känt varandra så länge. Men vi lärde känna varandra väldigt snabbt. Det finns ingen människa som känner mig så bra som Linn gör. Hon är min bästa vän och trots stormiga tider då vi tappat bort varandra totalt så har känslan av att höra ihop på ett speciellt sätt alltid funnits kvar.
Det var då. En härlig tid - fylld av nyförälskelse och galet pirr. Den 22 juni 2010 hittade vi tillbaka till varandra igen. ETT samtal räckte där ingen annan visste vad vi pratade om och därför inte kunde lägga sig i, komma med åsikter, hitta på lögner eller manipulera oss gjorde att vi åter kunde se varandra för dem vi verkligen är. EN blick och jag var fast. Igen. Vi har tagit oss tid att prata igenom allt som hänt, mina beteenden, hennes vägval och vad som gick snett. Vi har bett varandra om förlåtelse och när vi båda kände att "NU är vi hemma igen!" så gick känslorna inte att ignorera längre. Nu får vi åter njuta av varandras närhet, känna lycka över att få en chans till, leva som en familj och älskar varandra förevigt. Lycka!!
Hon är verkligen mitt livs första och största kärlek. Det finns ingen jag kan prata så bra med, som förstår mig så bra som hon gör, som får mig att kikna av skratt och som får mig så lugn och trygg. Utan henne har jag varit rätt vilsen om man säger så. Jag har försökt fly bort från mig själv på de mest destruktiva sätt och ändå har jag aldrig kommit undan känslan av att något saknas. Linn har saknats mig! Nu är det ett VI igen och jag släpper henne aldrig. OM hon inte ber mig förstås...
Älskar dig Linn förevigt! Nu!
Du är min egen lilla Linnsuspinalus ;)
Finns inget eller ingen som kan få oss att lämna varandra igen.
Jag är din.
4 kommentarer:
Grattis! Kom ihåg att ta hand om varandra den här gången. Du och jag tycker olika om många saker, och har varit osams, men de betyder inte att jag tycker du ska vara olycklig resten av ditt liv. även om det finns folk i min närhet som tycker så, jag har sagt och gjort saker som jag ångrar men aldrig bett om ursäkt för, nån dag hoppas jag att jag kommer träffa på dig, för att be om ursäkt öga mot öga.
Helt UNDERBART Ljuvligt skrivet!!
Här sitter jag och grinar för fullt och blir sååå glad för er skull!!
Önskar er all lycka och välgång!
KRAM (ser ju inte tangenterna för alla tårar...)
Anonym, nu vet jag ju inte vem du är och vad du kan ha gjort mig som gör att du vill be om ursäkt öga mot öga. Men jag tror att jag kanske vet vem du är som skriver =) Hur som helst så vill jag tacka för dina rader och att du är glad för vår skull. Att jag och Linn hittat tillbaka till varandra har verkligen inte varit varken självklart eller lätt. Vi har oddsen och ett gäng människor emot oss =/ Men det spelar ingen roll då hjärtat säger något så starkt som att JAG ÄLSKAR DIG!
Lovar att vi ska ta hand om varandra och vår kärlek bättre denna gången än förra. Förra gången och så sent som i våras var jag otroligt vilsen, olycklig och gjorde en massa massa dumma saker (som du säkert vet om du är den jag tror) men det fina i kråksången är att man får en chans till i livet. Jag har bett om ursäkt till ALLA berörda - det sorgliga är att ingen har godtagit den utan man ser livet genom svartvita glasögon och försöker förklara det som hänt genom att måla ut mig som en häxa. Men sanningen är nog snarare den att vi är många häxor i den här soppan =)
Springer vi på varandra någon gång får du väl ge dig till känna och berätta att det är du som skrivit anonymt =) Ha en fin dag!
Ängla vinge - du knasboll!!! Kramar om dig med. Hårt. Och. Länge.
Tja!
ja jag tror att du vet vem de är, vi får väl se när vi stöter ihop, men kommer att berätta vem jag är om du inte redan vet.
Skicka en kommentar