Jag är en homosexuell, lågutbildad, kvinna. Jag har judiskt blod som rinner i mina ådror och jag var nyligen sjukskriven under 4 månader pga ångest och depression. Gissa om jag har ont i magen över att skåda hur Sverige röstat in Sd i riksdagen? Men även om vi alla skulle ha sett igenom uttalanden så som "Vi är inte emot invandraren, bara invandrarpolitiken" och förstått att det är ett främlingsfientligt parti med rötterna i nazismen så hade jag varit bedrövad idag eftersom Alliansen åter har makten i en mandat period till.
Kd anser, och driver starkt frågan, att hbt-människans kärlek inte är lika mycket värd som den hetrosexuella kärleken och att barn till homosexuella föräldrar blir otrygga. De anser också att kärnfamiljen är det enda rätta. Vidare vill de förbjuda aborter och med andra ord ta bort den självklara mänskliga rättigheten för kvinnan att själv bestämma över sin kropp.
Moderaterna kallar sig själv för det nya arbetarpartiet och inte syftar de då på att den lilla arbetaren, längst ner på stegen som knegar inom vård/omsorg för nästan inga pengar alls, utan de syftar på alla arbetsföra och högpresterande människor. En skam som jag har svårt att ens skriva om faktiskt.
Har så mycket att skriva men klockan är för mycket och jag är extremt trött och väldigt uppgiven just nu. Känner bara så mycket för alla mina medsystrar och bröder ute i landet som är sjuka, födda i ett annat land, homosexuella, ensamstående, arbetslösa, gamla eller på något annat sätt inte passar in i det högervridna samhälle vi nu måste fortsätta att leva i. Den välfärden som socialismen byggt upp under så många år börjar ju raseras - bit för bit. De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. SOLIDARITET är något som dessa partier inte kan stava till och ännu mindre vet vad det är.
Så nu tar jag min onaturliga sexuella läggning, min icke högpresterande kropp och min judiska härkomst och går och lägger mig. Imorgon ringer min väckarklocka 05.45 och jag ska kliva upp och åka till mitt arbete. Gode Någon som är i himlen låt mig aldrig bli arbetslös eller sjuk för då vet jag ju redan hur det kommer att gå för mig och jag vet också att jag bara är en börda för samhället som ska klara sig själv efter bästa förmåga. *ryser* Nä Godnatt. På många sätt.
4 kommentarer:
Känner som du. Lustigt ändå; jag skrev mitt livs andra kommentar på en blogg till Johanna för en liten stund sedan, och när jag gick tillbaka till din blogg (hade länkat till henne från dig) så hade du skrivit ett nytt, uppgivet, inlägg. Nåja, min syn på saken får du väl gå till Johanna för att beskåda - för jag orkar inte rapa upp den igen, men det som gladde mig i ditt inlägg var att du använde samma gamla föråldrade hedersord som jag nyss plitat ner; solidaritet.
Sedan noterade jag också, dessvärre att vi har satt väckaren på exakt samma tid för uppstigande. Horrifierad tittar jag på mitt armbandsur och inser att resan från Avesta till Tierp om några timmar kommer att bli ... inte kul.
Erik.
Veronica det är mina tankar du skrivit. Jag känner precis som duoch jag gräta faktiskt igårkväll när resultatet stod klart. Nu får vi hoppas på omval och då samtidigt hoppas på att människsn förstår sitt eget bästa och röstar rätt.
//B
Erik, hoppas att du fick några timmars välbehövd sömn i alla fall och att din dag blir fin. När det kommer till ordet SOLIDARITET så är det ett uttjatat ord men dock ej mindre sant för det. Jag kan inte se någon annan väg att gå, för att få ett värdigt samhälle för ALLA individer att leva i, än att tänka solidariskt och hjälpa varandra.
Läste ditt inlägg hos Johanna. Mycket kloka åsikter!
B, det är svårt att ta in att så många av Sveriges befolkning tänker helt annorlunda än en själv när det kommer till hur Sverige ska styras och vilken ideologi vi tror är allra bäst för alla medmänniskor. Som sagt, jag är bedrövad och står helt oförstående inför detta valresultatet (även om det var helt väntat)
Allt gott till dig! Även så här "dagen efter" =/
Är lite för koko i huvudet idag för att kunna formulera mig klokt...
MEN
Jag är ju trots allt sjukskriven för ångest, depression och suicidialitet (med en skitlång diagnos)
Som av Vallonskt blod med mörkt hår och bruna ögon (och en inte alltför tydlig sexualitet)
blev även jag mörkrädd igår och undrar hur det ska gå de närmsta 4 åren...
Det trista är att ingen tar på sig ansvaret för röstningen och eftersom INGEN röstade på SD, så är det INGENS fel att dom hamnade i riksdagen... (liksom ALLA röstade nej till EU)
Försöker hålla tummarna och kommer krama barnen extra hårt när dom är här nästa gång...
Motståndsrörelsen fick just ett nytt ansikte...
Massor av kramar till oss alla som inte är blonda och blåögda...
Skicka en kommentar